Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget ? målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö.Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten.Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden.

Bakgrund: Kommunikation mellan personal inom hälso- och sjukvården är viktiga faktorer för att kunna garantera patienten säker vård. Sjuksköterskan ska ha kompetens att kunna fördela och koordinera uppgifter samt ha översikt av teamarbetet. Sjuksköterskan bör ha kunskap om säkerhetsarbete för att kunna garantera säker vård. Det finns ett uttryckt behov inom vården av relevanta och tidsenliga lag- och kommunikationsövningar, där teambaserade simulatorövningar framstår som en pedagogisk och tillförlitlig inlärningsmetod. Syfte: Att beskriva vad studenter vid ett lärosäte, som utbildar sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, anser om teambaserad fullskalesimulatorträning.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

Komponentbaserad informationssystemutveckling är en metod där system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter är utbytbara och tanken är att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det här arbetet har en undersökning gjorts där personer inom några organisationer intervjuats. Undersökningens mål har varit att svara på frågan om det finns någon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter på ett mindre motstånd mot förändringsarbetet än gamla organisationer och att detta kan bero på att unga organisationer har en organisationskultur som är mer öppen för förändringar..

Allt fler företag i dagens föränderliga värld betraktar väl fungerande arbetsteam som nödvändiga för att möta omvärldens alltmer skiftande krav. Ett effektivt team skapas dock inte över en natt. Vår avsikt med denna uppsats är att studera ett företag som förändrat arbetsprocesserna från individuellt till teambaserat arbetssätt och vårt syfte består i att lokalisera problem som uppkommit i organisationens strävan att skapa ett effektivt team. Genom en fallstudie av LRF Konsult AB i Luleå har vi efter genomförda intervjuer kommit fram till att det finns ett antal problem med att få teamarbetet att fungera. Det övergripande problemet består i att samarbetet i teamet inte fungerar tillfredställande.

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakällor då analytics används för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen är kritiskt och går emot bilden av analytics som både enkelt att implementera och använda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar på hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger på resultat från en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar på problematik som återfanns i två huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) är en teknik som finns att tillgå organisationer vilket gör det möjligt för dessa att på ett relativt enkelt sätt kommunicera direkt med deras affärspartner och utbyta data som är till nytta i deras affärsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgänglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill även uppmärksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt även visa på förebyggande åtgärder. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrädan ? Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av små och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att få en djupare förståelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och påverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrättsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hänsyn till den effekt säkerheter kan ha på kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till små och medelstora organisationer är beroende av både utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning..

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de anställda upplever det psykologiska kontraktet i stora och små organisationer. Det psykologiska kontraktet är ett utbyte av löften och åtaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Innehållet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta på det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek då många av de aspekter som är förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsättningar som stora och små organisationer har. Vår studie utförs på ett antal stora och små organisationer där vi genom enkätundersökning undersökt de anställdas upplevelse av det psykologiska kontraktet.